Zais otur!
Som de flesta vet så har min hund Zai brutit benet.
Här är hela historien...
Jag och Christoffer gick ut med Zai på morgonpromenad i fredags (5/11). Christoffer gick för att slänga en bajspåse och när han kom ifatt oss blev Zai glad och ville hälsa (som alltid). Han var kopplad, ställde sig på bakbenen och tappade balansen. Han ramlade bakåt på ryggen/ena bakbenet. Han skrek och vred sig i smärta! När han lugnat sig såg jag att han ej rörde ena bakbenet. Jag försökte locka på honom och han reste sig men kunde ej stödja på höger bakben. Jag bar in honom och tänkte att benet är nog brutet men det kanske bara var en rejäl smäll mot muskeln. Åt frukost och väntade ca 20 min innan jag ringde jobbet (Valla Djurklinik). Zai hade så ont och det blev ej bättre!
Jag pratade med Maria L som tyckte jag skulle komma in på en gång! Så in med Zai i bilen och så bar det av till Valla.
Väl framme undersökte Oskar (veterinär) Zais ben, eller ja han fick knappt peta på benet utan att Zai skrek så det hördes ut i hela väntrummet! Så Oskar fick ge Zai en injektion med smärtlindring i en muskel - ännu mer illskrik från Zai. Efter en liten stund när smärtlindringen börjat värka kände Oskar igenom benet lite bättre, kunde ämdå inte konstatera exakt vad som var fel för Zai hade fortfarande ont när han tog i benet. Så Sandra (sköterska) och jag röntgade Zais ben och då såg vi frakturen! Mitt på tibia, det stora benet mellan knä och has! Nu fick Sandra lägga en kanyl och söva ner Zai för att kunna sträcka ut benet och ta två raka och fina bilder på benet. Sedan rakade hon en ruta bakom armbågen och satte dit ett smärtlindringsplåster som skulle sitta tre dagar och ha effekt. Efter det kollade Helene (veterinär) på bilderna och undrade om jag ville att hon skulle operera benet och sätta dit en metallplatta. Det ville jag såklart! Nu var Zai lugn och väntade på operationen. Jag och Christoffer åkte hem och väntade på att Helene skulle ringa oss efter operationen. Hon ringde och sa att allt gått bra och att prognosen var god. Benbrottet var ju mitt på benet och ej i någon led och det var inga lösa benbitar.
Senare på kvällen ringde Jenny (nattsköterska) och sa att Zai var orolig och for runt när de satte på kragen. Jag hade tidigare sagt att om Zai verkade orolig skulle jag komma och sova med honom på jobbet. Så det gjorde jag. Jag sov väl några timmar den natten. Skulle börja jobba kl 7 på morgonen dagen därpå. På lördagen tyckte Zai att han var frisk! Han gick på benet i princip utan att halta vilket är ovanligt! Han åt som en häst och var pigg!
Nu tycker han mest det är tråkigt att ha krage på sig och att inte få springa och leka! Stygntagning tio dagar efter operationen. Läktid på frakturen är 6-8 veckor. sedan blir det en ny operration då plattan på benet ska tas bort. Sen väntar antagligen simträning för att bygga upp musklerna på ett bra sätt.
Här är hela historien...
Jag och Christoffer gick ut med Zai på morgonpromenad i fredags (5/11). Christoffer gick för att slänga en bajspåse och när han kom ifatt oss blev Zai glad och ville hälsa (som alltid). Han var kopplad, ställde sig på bakbenen och tappade balansen. Han ramlade bakåt på ryggen/ena bakbenet. Han skrek och vred sig i smärta! När han lugnat sig såg jag att han ej rörde ena bakbenet. Jag försökte locka på honom och han reste sig men kunde ej stödja på höger bakben. Jag bar in honom och tänkte att benet är nog brutet men det kanske bara var en rejäl smäll mot muskeln. Åt frukost och väntade ca 20 min innan jag ringde jobbet (Valla Djurklinik). Zai hade så ont och det blev ej bättre!
Jag pratade med Maria L som tyckte jag skulle komma in på en gång! Så in med Zai i bilen och så bar det av till Valla.
Väl framme undersökte Oskar (veterinär) Zais ben, eller ja han fick knappt peta på benet utan att Zai skrek så det hördes ut i hela väntrummet! Så Oskar fick ge Zai en injektion med smärtlindring i en muskel - ännu mer illskrik från Zai. Efter en liten stund när smärtlindringen börjat värka kände Oskar igenom benet lite bättre, kunde ämdå inte konstatera exakt vad som var fel för Zai hade fortfarande ont när han tog i benet. Så Sandra (sköterska) och jag röntgade Zais ben och då såg vi frakturen! Mitt på tibia, det stora benet mellan knä och has! Nu fick Sandra lägga en kanyl och söva ner Zai för att kunna sträcka ut benet och ta två raka och fina bilder på benet. Sedan rakade hon en ruta bakom armbågen och satte dit ett smärtlindringsplåster som skulle sitta tre dagar och ha effekt. Efter det kollade Helene (veterinär) på bilderna och undrade om jag ville att hon skulle operera benet och sätta dit en metallplatta. Det ville jag såklart! Nu var Zai lugn och väntade på operationen. Jag och Christoffer åkte hem och väntade på att Helene skulle ringa oss efter operationen. Hon ringde och sa att allt gått bra och att prognosen var god. Benbrottet var ju mitt på benet och ej i någon led och det var inga lösa benbitar.
Senare på kvällen ringde Jenny (nattsköterska) och sa att Zai var orolig och for runt när de satte på kragen. Jag hade tidigare sagt att om Zai verkade orolig skulle jag komma och sova med honom på jobbet. Så det gjorde jag. Jag sov väl några timmar den natten. Skulle börja jobba kl 7 på morgonen dagen därpå. På lördagen tyckte Zai att han var frisk! Han gick på benet i princip utan att halta vilket är ovanligt! Han åt som en häst och var pigg!
Nu tycker han mest det är tråkigt att ha krage på sig och att inte få springa och leka! Stygntagning tio dagar efter operationen. Läktid på frakturen är 6-8 veckor. sedan blir det en ny operration då plattan på benet ska tas bort. Sen väntar antagligen simträning för att bygga upp musklerna på ett bra sätt.
